Kryckor

Idag var jag på jobbet en sväng. Halloween närmar sig och det pyntades för fullt. Jag blev oerhört frustrerad över att inte kunna gå runt och fixa och greja. Bara peka och tycka är inte min grej. Både tycka och göra är mer min grej. Min vikarie karvade ut jätte fina pumpor som placerades utanför entrén. 

Knät är mycket mer stabilt nu och det märks jätte stor skillnad när jag går och rör mig. Jag är oerhört rörlig och kan svänga runt benet ordentligt utan att jag får känslan av instabilitet. Jag kan tom lätt stödja på det utan krycka och lite hängdes på en bänk med händerna. 

Det är tur att jag är så pass stabil nu då vädret börjar bli oerhört jobbigt nu. Det regnar väldigt väldigt mycket och då blir det halt som tusan. Trätrappan utanför huset blir hal som en snigel om det regnat flera timmar. Jag var på sjukhuset i veckan och då gled kryckan iväg 2 ggr. Helt j-a livsfarligt!  Hade jag inte kunnat stödja så pass på vänster benet så hade jag ramlat omkull. Hur man nu sjutton kan ha ett sånt glansigt stengolv som man har där. Jag bävar för efter operationen då jag kommer ha ont och inte kommer att kunna fånga upp mig vid halka. 

Tekniken med kryckorna har jag tränat in nu så det känns skönt. Styrkan i det högra benet är också bättre men inte så pass stark att jag helt kan hoppa på ett ben. Det verkar dock vara det man önskar efter op. Tur att jag har både betastolen och rullstolen hemma. Det lär ju bli dom efteråt igen. 

Det är helt sjukt att det gått 13 veckor på lördag, om 2 dagar. Det konstiga är att det inte känns som så lång tid. När jag kommer börja jobba igen så har jag passerat 3 årstider, halva sommaren, höst och större delen av vintern. Vi får se hur vintern kommer att vara med kryckor. Jag tittar på nya vinterskor med rejäl sula så jag känner att jag får bra fäste. 

Vi kan i alla fall konstatera 2 saker, jag är såå trött på mina kryckor och jag ser verkligen inte fram emot vinter på kryckor!